Svenska hus på SVT play

En serie om svenska hus finns nu tillgänglig på SVT:s Öppet Arkiv! Jag har inte hunnit titta själv men att döma av deras egen presentation så låter det högst intressant:

”Arkivtext: ”En TV-serie av Katarina Dunér om kärleken till våra gamla hus på landsbygden. En berättelse om den gamla svenska byggnadstraditionen att bygga av material som finns att hämta från skogen, marken och åkrarna omkring. Från knuttimmer i Västerbotten till skiftesverk på Öland och lerklinehus i Skåne.”

http://www.oppetarkiv.se/video/1080858/svenska-hus

Publicerat i Övrigt, tips tricks & sånt | Märkt , , | Lämna en kommentar

En torpstomme färdig

Nu har vi äntligen pusslat färdigt, och visst blev det ett torp till slut! Vi hade ingen aning om alla stockar fanns eller riktigt hur skicket var men vi blev iaf positivt överraskade! Som vi skrivit om tidigare så låg det i en enda stor hög på en äng när vi köpte det så det är ganska otroligt att nu se det transformerat till ett hus. Det verkar inte heller ha fått några skador av att ha legat utan skydd mot regn i tre hela år. Smått otroligt. De skador som finns verkar ha varit där redan när den plockades ned. Lagningar och komplettering av syllvarv sker när vi så småningom monterar ner huset igen. Inom en snar framtid så ska vi presentera det som ett komplett båtmanstorp igen!

Nockåsen och två av de timmermän som monterat huset.

Nockåsen och två av de timmermän som monterat huset.

Framsidan. Klassisk enkelstuga på 7,6x5,1m.

Framsidan. Klassisk enkelstuga på 7,6×5,1m.

En bräda som legat ute i regn visar tydligt skillnaden mellan kärnved och splintved. Kärnan tog inte upp vatten på samma sätt och torkade mycket snabbare än splinten.

En bräda som legat ute i regn visar tydligt skillnaden mellan kärnved och splintved. Kärnan tog inte upp vatten på samma sätt och torkade mycket snabbare än splinten.

 

 

Publicerat i Övrigt, Båtsmanstorpet | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett timmerhus extra tar form

Förra sommaren slog vi ju till på en timmerstomme som monterades ner för tre år sen och sedan legat i en hög på en äng. Nu har vi äntligen kommit oss för med att montera den och eftersom det saknades både ritning och en del märkningar så blev det lite av ett pussel. 1-2 varv saknades i botten men annars verkar det inte vara mer än normala skador på ett 140 år gammalt timmerhus som fått lite för lite omsorg. Det är otroligt spännande att se ett hus växa fram som vi inte sett mer än på några få gamla/halvgamla kort. Enkelstugan är inte större än 5,1×7,6m så det kommer bli ett perfekt litet torp till en framtida köpare! Om någon är intresserad är det bara att höra av sig! Vi kommer erbjuda det som ett komplett hus med fönster, lerklining, murstock, golv etc..

Idag var den ena halvan av oss på en visning av den av Carl Hårlemans ritade mönsterherrgård Granhammar. Tyvärr står den här 1700-talspärlan inne på militärens område så det är inte ofta man får möjlighet att besöka den som vi fick idag. Carl Hårleman var en välanlitad arkitekt under 1700-talets första hälft och ansedd som den som införde rokokon i Sveriges bebyggelse.

timmer, knutar

Stockarna var märkta med väderstreck och nummer. Tyvärr så bleknar märkningar väldigt fort i solen om de är gjorda med märkpenna.

Råmaterial och förädlad produkt. När vi fått upp allt timmer vi har i högarna så lagar vi och byter ut dåligt timmer samt mäter hur högt syllvarvet bör bygga.

Råmaterial och förädlad produkt. När vi fått upp allt timmer vi har i högarna så lagar vi och byter ut dåligt timmer samt mäter hur högt syllvarvet bör bygga.

Granhammar. Uppfört 1750-1752.

Granhammar. Uppfört 1750-1752.

 

 

Publicerat i Övrigt, Båtsmanstorpet | Märkt , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Laxknutar och reportage

För tillfället är vi på vår timringsplats och timrar på lusthuset. Några veckor framöver har vi dessutom hjälp av Jann som gör sin praktik hos oss nu under hans sista termin på Sjöviks timringsutbildning, som vi skrivit om här tidigare. Knuten vi använder oss av är en haklaxknut som är en slätknut och alltså medger hörn utan knutskallar. Den har använts i varianter sen tidig medeltid i timrade kyrkor och spreds senare så smått i de övre samhällsskikten under 1600- och 1700-talet för att till slut bli vanlig hos allmogen i slutet på 1800-talet, och då främst i hus avsedda att panelas från första början.

Idag var fick vi också en helsida i Nacka Värmdö Posten. Trevligt läsning!

www.nvp.se – En bit ner på sidan finns veckans tidning i digital form. Sidan 32.

Jann ritar ut knuten.

Jann ritar ut knuten.

haklaxknut. En laxknut med hak, som namnet antyder.

haklaxknut. En laxknut med hak, som namnet antyder.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ytterligare hängränna av trä

Det lilla lusthuset vi just lagt syllvarvet till ska även ha en hängränna av trä över entrésidan. Undertryckt gran växer väldigt långsamt och blir därmed högst motståndskraftigt mot tidens tand. En dylikt gran valdes ut och holkades ur med motorsåg och tjäckelyxa.

Lusthus på 3x3m med slätknut

Lusthus på 3x3m med slätknut

gran

Tätvuxen gran på 180-190 år trots en diameter av endast 12-13 cm. På en nyfälld gran kan man se att även gran har kärnved där ingen transport av vatten sker och har därmed betydligt lägre fuktkvot. Dock är dess kärna inte lika motståndskraftig mot röta som tallens då den bl.a saknar svampdödande fenoler.

Hängrännan börjar ta form.

Hängrännan börjar ta form.

Publicerat i Krusenbergska lusthuset | Märkt , , , , , , , | 10 kommentarer

Röda stugor i DN Bostad

För några veckor sedan var Ingrid Borggren från DN ute och hälsade på oss i Nacka. I fredags kom resultatet i form av ett väldigt fint reportage i bostadsdelen!

I övrigt är vi igång med en del mindre renoveringar och även en nytimring på en variant av Echstedtska lusthuset från vår katalog! Bilder och ord kommer inom kort.

 

Artikeln i DN Bostad

Artikeln i DN Bostad

 

Publicerat i Övrigt | Märkt , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Flytt av timmerhus historiskt

I vårt arbete kommer vi ofta i närkontakt med äldre timmerhus och det är inte ovanligt att se spår efter att husen tidigare varit flyttade, eller iaf nedmonterade. Vanligast är att hitta inhuggna märken på insidan stockarna alldeles in mot knutarna. Det kan vara olika antal streck, romerska siffror eller, troligtvis modernast, bokstäver och siffror. Ibland timrades husen upp i skogen innan de flyttades till platsen de skulle stå, ibland importerades hela herrgårdar från Finland (enligt uppgift exempelvis Krusenbergs herrgård och Öråker) och ibland flyttades husen inom närmiljön när behoven förändrades över tiden. I vissa fall behövs dock inga markeringar för att lista ut att huset ned- och uppmonterats under dess livstid. Vi kollade på ett jobb i vintras där hela magasinet vrängts ut-och-in vid något tillfälle då utsidan blivit i för dåligt skick. Ganska så anmärkningsvärt!

IMG_1308

Det var nog inte igår huset fick insidan ut då dagens utsida också verkar ha fått sitt av väder och vind.

Enkelt och stilrent kvadratiskt magasin.

Enkelt och stilrent kvadratiskt magasin.

Publicerat i Övrigt, tips tricks & sånt | Märkt , , , , | 1 kommentar