Vällingklockan

Förr i världen var det vanligt att större gårdar hade en sk vällingklocka på något av uthusen. Klockan användes för att signalera arbetsdagens början och slut och för att sammankalla folk till måltid. På Kleva satt vällingklockan på sädesmagasinet. När vi nu är tillbaka på gården efter en tid av arbete på annat håll har det blivit dags för oss att ge oss i kast med klockstapeln, ett mycket efterlängtat moment. Den gamla stapeln var i ett så dåligt skick att den inte gick att rädda. Efter att ha stått upprätt i ur o skur i drygt 200 år har den nu nått sista vilan och vi har det roliga uppdraget att ersätta den med en ny.

För mer läsning om vällingklockor så kan ni titta in på Vällingklockans vänners hemsida!

Stolparna till klockstapeln gör vi av sextums fyrsågad fura som först skall bilas...

sedan, efter att tapphål till stag och stegpinnar sågats och huggits ut, är det dags att rödfärga...

och slutligen montera ihop det hela. Nästa vecka får vi hjälp att resa den.

Själva bronsklockan, som snart skall ljuda över nejden igen är i fantastiskt skick. Gjuten i Stockholm 1778, endast 233 år sedan!

Det här inlägget postades i Sädesmagasinet och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Vällingklockan

  1. idawedin skriver:

    Vi hade vällingklocka hemma. Väldigt praktiskt när vi var ute och rände på byn och skulle hem och äta. Vi hörde den flera kilometer!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s