Dendrokronologi / åldersbestämning av hus

Sen länge har jag haft en nästan barnslig fascination av ståtliga torrfuror i skogen och ärrade stockar i en gammal timmervägg och deras ofta så hemliga ålder. Att fantisera om hur många människoliv huset sett passera  förbi och om hur länge det grånande trädet stått emot regn och stormar…  Nu har jag äntligen fått en nyckel till en av trädens  hemligheter och den stavas dendrokronologi! Genom att mäta intervallen mellan årsringarna och därmed hur gynnsamma de olika åren varit för trädets tillväxt och sedan jämföra det med befintliga referensserier så är det möjligt att bestämma vilket år ett träd  (timmerstock) slutade växa och alltså, troligtvis, fälldes. Än så länge är det ganska så mycket jobb med att preparera proven, leta referenskurvor och utvärdera resultaten men  ett antal säkra dateringar har gjorts på hus vi jobbat med. Sidokammarstugan på Färingsö daterades till 1830, det ursprungliga torpet i Österhaninge till 1848 och en läsare i Västerbotten fick sin bagarstuga daterad till 1842! Eller rättare sagt så fälldes träden husen byggdes av de årtalen så man kan anta att de är från smma år eller åren just efter. Hittills har dateringen bara varit som övning men förhoppningsvis så ska vi kunna erbjuda åldersbestämning av hus i samband med renoveringar framöver. Att utöka sina kunskaper i området kring timmerhus tillför ytterligare glädje till arbetet!

Wikipedia har en bra sammanfattning av vad dendrokronologi är:

”Dendrokronologi (av grekiska δένδρον (dendron) ”träd”, χρόνος (chronos) ”tid”, och λογία (logia) ”läran”) är en metod att datera trä med hjälp av derasårsringar. Det vanligaste är att man mäter bredden på varje årsring i ett träprov, och jämför denna serie siffror med mätserier från andra träd. Till detta används numera datorprogram. Genom att utgå från träd med ett känt årtal för den yttersta ringen, kan man successivt bygga upp en referensserie bakåt så långt man har tillgång till träprover. Med hjälp av en sådan referenskurva, kan man datera andra träprov av samma art (eller ibland släkte) och från samma område, ofta med mycket stor säkerhet, och såvida den yttersta ringen under bark är intakt, kan man fastställa när trädets tillväxt upphörde på året (och i vissa fall på årstiden) när.

En av dendrokronologins grundläggande förutsättningar är att trädens tillväxt begränsas av någon i det aktuella området generell (klimatologisk) faktor, oftast nederbördsmängd och/eller tillgången på sol och värme under sommaren. I tropiska områden bildas inga egentliga årsringar, vilket gör dendrokronologi i sådana områden mycket svår. I Europa är det främst olika arter av ek, tall, gran och lärk som lämpar sig för att bygga långa referenskurvor med, och därmed för dendrokronologiska åldersbestämningar.”

Det här inlägget postades i Österhaninge, Övrigt, Sidokammarstugan och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Dendrokronologi / åldersbestämning av hus

  1. Hej! Roligt att se att ni håller på med dendrokronologi. Vi är några som sysslar med detta på hobbybasis (CDendro-användare, i huvudsak), och som förfäcktar principen om öppna källdata! Själv finns jag på http://taxelson.se och står bakom mycket av listan över fria referenskurvor, som finns samlat på http://www.cybis.se/wiki/index.php?title=List_of_references_useful_in_southern_and_central_Scandinavia Hoppas det blir tillfälle att lägga till någon referens från er till den listan så småningom! Jag tror att vi alla har mycket att vinna på att så mycket användbart material som möjligt blir fritt tillgängligt!

    • Handkraft skriver:

      Hej! Ja det är väldigt fascinerande! Jag får väl passa på att tacka för användbara referenskurvor då! Blir det aktuellt att ta fram egna referenskurvor ska jag definitivt lägga till dem i listan.
      Mvh Stefan

      • Bra! Och tänk gärna på att fritt material från Mälardalsområdet med ringar från 1500-tal och tidigare är en bristvara. Samla alltså gärna prover som kan antas vara sådana, även när en undersökning inte är motiverad i sig, eller när tiden brister (jag kan säkert åta mig en del sådana prover om du skulle vilja). Den där 1800 tals(?) plankan med ca 500 ringar(!) i som du nämnde i ett nyligt inlägg borde absolut mätas upp! den borde kunna gå ner en bra bit i medeltid, och med lite tur är den lokal, och inte importerat norrlandsvirke…

      • Handkraft skriver:

        Det är bara det att just den plankan är importerat norrlandsvirke… Vi importerade den i somras. Men jag ska ha det i åtanke!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s