Stilstudie av ett japanskt timmerhus

Vi har tidigare skrivit lite om japanska timmerhus här på bloggen och det är ett fascinerande ämne så varför inte fortsätta!? En trogen läsare/bloggare bosatt i Japan har skrivit ett gästinlägg på ämnet så vi lämnar över ordet till Tokyobling!

”Det här är Temukoyama Hachimangu Shinhouden (手向山八幡宮神宝殿), ett timmerhus
i en stil som kallas azekura och var vanligt förekommande som
förrådsbyggnad i Japan under 700-talet. Just den här byggnaden tillhör
ett tempelområde i den gamla Japanska staden Nara nära Kyoto och i
tempel användes de som förråd för tempelskatter snarare än som ris-
och matförråd. Antagligen är merparten av byggnaden i
originalutförande från något eller några år efter 756 e.kr.. Om
dateringen stämmer har byggnaden alltså överlevt inbördeskrig,
bränder, bombräder och mängder av jordbävningar, för att inte nämna
japans fuktiga och varma somrar och flitiga insekter. Att det är ett
förrådshus kan vi se på det upphöjda golvet som kallas takayukashiki
och har förekommit i japanska byggnader sedan åtminstone 1000 f.kr..
Som alla japanska traditionella träbyggnader används ingen metall
eller spik i själva konstruktionen.”

timmerhus, japanskt timmerhus,

japan2

japan4

japan3

japan5

 

Att timret har triangelformad profil känns speciellt och har, iaf ibland, sin orsak i att stockarna tas ut ur en grövre stam likt tårtbitar. Japansk ceder verkar vara träslaget som används.

timmersnitt

Det här inlägget postades i Övrigt och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Stilstudie av ett japanskt timmerhus

  1. Ernest DuBois skriver:

    Hello,
    Thanks. Picture no. two with inverted split supporting log, hollow underside to prevent mouse entry similar to Darlana grain storage house.
    E.DB.

  2. Ping: Timmerhusutblick « handverkstan

  3. Johan back skriver:

    Är det inte samma princip med ”tårtbitarna” som våra nordisks stavkyrkor, fast de inte liggtimrades utan ställdes lodrätt på mark eller på en syllstock.

    • Handkraft skriver:

      Jag är ingen expert på stavkyrkor men det kan vara möjligt. Vissa kyrkor hade iaf stavar där mötande långsida var urskålas likt ett vanligt drag i ett timmerhus om jag inte missminner mig. Dessa stavar hade nog en oval form… Eller hur det nu var. Måste nog läsa på mer om stavkyrkor verkar det som!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s