Brädtak som undertak till tegel

Taket på bagarstugan ute i Enhörna skulle få ett nytt tätskikt så vi plockade ner alla pannor. Dessvärre visade det sig att undertaket av brädor lagt på lock var i betydligt sämre skick än väntat så även det fick bytas. Det var dock intressant att få sig en titt på ett undertak av gammal typ. Just brädtak finns det inte så mycket skrivet om och vissa källor har hänvisat till att alla brädtak lagda som lockpanel en gång varit det yttre tätskiktet och att när sen teglet blev mer allmänt så lade man det helt sonika uppe på det gamla brädtaket. Det finns få ursprungliga brädtak bevarade så det är inte ofta man får tillfälle att kika lite närmare på sådana men här var ett bra studieobjekt. Brädtaket var helt klart lagt som undertak till teglet då det inte hade tecken på att slitits av väder och sol annat än de läckage som varit i takteglet under åren. Endast underbrädorna hade vattrännor och var troligtvis inte gjorde med en hyvel, utan snarare med nån slags holkjärn då spåren var alldeles för krokiga för en hyvel.

Annars har vi varit sysselsatta med en hel del timmerlagningar på samma hus. En inskription tyder på att huset stått i minst 218 år så det var nog på tiden med lite underhåll.

Det gamla brädtaket var redan lappat och lagat. Eftersom det ska byggas in med isolering från undersidan nu så byter vi nästan alla brädor.

Det gamla brädtaket var redan lappat och lagat. Eftersom det ska byggas in med isolering från undersidan nu så byter vi nästan alla brädor.

I skarvarna har överlappet gjorts så långt och flackt att ev vatten inte ska kunna rinna in bakvägen. Här ser man även vattrännorna.

I skarvarna har överlappet gjorts så långt och flackt att ev vatten inte ska kunna rinna in bakvägen. Här ser man även vattrännorna.

Nocken har tätats med näver.

Nocken har tätats med näver.

Ett annat brädtak (på en herrgård utanför Stockholm) som numera är täckt med plåt. Dock kan man se att det ligger näver mellan brädlagren. Att man lagt näver som tätning i ett "ordinärt" brädtak har jag inte sett skrivet någonstans.

Ett annat brädtak (på en herrgård utanför Stockholm) som numera är täckt med plåt. Dock kan man se att det ligger näver mellan brädlagren. Att man lagt näver som tätning i ett ”ordinärt” brädtak har jag inte sett skrivet någonstans.

Väggen bredvid fönstret hade börjat säcka ihop så vi spände ihop det med en följare...

Väggen bredvid fönstret hade börjat säcka ihop så vi spände ihop det med en följare…

...och satte i en riktig gåt (istället för den påspikade brädlappen) för att hålla väggen rak när följaren sen togs bort.

…och satte i en riktig gåt (istället för den påspikade brädlappen) för att hålla väggen rak när följaren sen togs bort.

Den ruttna timmerstocken under fönstret byttes ut.

Den ruttna timmerstocken under fönstret byttes ut.

Fönsteröppningen återställd.

Fönsteröppningen återställd.

Även på timringsplatsen händer det en del:

Bjälklaget i det stora rummet måste styvas upp med en kraftig bärlina som sedan hängs upp i en timmerbock som även bär upp åsarna.

Bjälklaget i det stora rummet måste styvas upp med en kraftig bärlina som sedan hängs upp i en timmerbock som även bär upp åsarna.

Äntligen väggbandshöjd!

Äntligen väggbandshöjd!

Det här inlägget postades i Bagarstugan, Ladan till Värmland och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Brädtak som undertak till tegel

  1. Roald Renmælmo skriver:

    Hei
    Tak med never mellom to lag med bord har vore vanleg i nordre del av Noreg. Dette har vore både vanleg som undertak og som einaste tekking. Eg har skrive litt om eit slikt tak i ein artikkel: https://www.academia.edu/4488680/Neverløyping_og_nevertekking_i_Troms

    Taket eg tenkjer på er beskrive frå side 190 og utover.

    Mvh Roald Renmælmo

  2. Joakim skriver:

    Hej, jag har flera ggr hamnat på er blogg när jag sökt svar gällande mina renoveringar. Ni gör ett fascinerande arbete!
    Jag ska nu till att bygga garage i den gamla ladugården som inte används för djur längre.
    Markplan är timrad och ovanpå är det en höskulle som är reglad och glespanelad.
    Nu är det så att ena kortsidan har buktat ut ganska mycket (10cm kanske), troligen pga som du skriver avsaknad av gåtar i en fönsteröppning.
    Ovanför fönstret finns 2 varv timmer, där buktar det som mest. Därifrån buktar det mindre ju längre ned man kommer för att sedan bli rakt under fönstret.
    Kan jag rikta detta med följare? Hur spänner jag tillbaka väggen inåt?
    Timret i sig är fint och knutarna sitter ihop bra.
    Buktningen har även tagit med sig höskullens brädvägg men det ser ut som att nocken stannat kvar så kan jag rikta timret torde resten följa med ganska enkelt.
    Eller! Ska jag låta väggen bukta? Jag har ingen aning om hur länge den sett ut sådär.

    Mvh Jocke

    • Handkraft skriver:

      Sätt följare invändigt och utvändigt och dra ihop med M16 bultar. En på vardera fönsteröppningen låter som en bra idé. Allt kanske inte går tillbaks men då har du iaf stabiliserat konstruktionen. Det är svårt att säga hur väggen beter sig med att krypa in eller ut när du drar ihop den men sätt lite mätpunkter och kolla efterhand du drar ihop följarna. I värsta fall får du kanske dra med ett kedjespel samtidigt om väggen skulle börja glida utåt istället. Lycka till! Ursäkta sent svar..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s