Tillbyggnad på Runmarö

Parallellt med lada till Värmland har vi vid överbemanning timrat en tillbyggnad till ett litet hus på Runmarö i Stockholms skärgård. Kunden var i behov av ett till sovrum och löste det genom en utbyggnad från husets gavel. Själva huset timrades av nuvarande ägaren och hans pappa 1943 av träd de fällde på tomten. Ägaren, och beställaren, håller huset väldigt kärt så det känns ärofyllt att under den snart 90-årige gamle byggmästaren översyn få timra vidare på hans hus. Det finns också en del dokumentation från bygget av huset. Bilderna nedan är både värdefulla delar av ett hus historia, och lärorika. Huset är, ur ett timmerhus synvinkel, inte speciellt gammalt, men har en väldokumenterad och levande historia vilket gör det intressant att jobba med.

Timret på plats och ska snart börja pusslas ihop igen. I förgrunden syns den gamle byggmästaren och hans vakande öga.

Timret på plats och ska snart börja pusslas ihop igen. I förgrunden syns den gamle byggmästaren och hans vakande öga.

Jonas sågar ut tappar i den gamla stommen som sedan det nya timret ska greppa kring.

Jonas sågar ut tappar i den gamla stommen som sedan det nya timret ska greppa kring.

Den första dagens kväll.

Den första dagens kväll.

Också den första dagens kväll.

Också den första dagens kväll.

IMG_0641 IMG_0640 IMG_0642 IMG_0643 IMG_0644

Publicerat i Tillbyggnad på Runmarö | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Repotage i tidningen Hantverket nr1 2015

I samband med att vi tog gesällbrev i höstas blev Stockholms hantverksförenings tidningen Hantverket intresserade av oss och återkom i våras för en intervju. Nu är den ute i tryck och kan även ses på:

Tidningen Hantverket

Publicerat i Uncategorized | Märkt | 4 kommentarer

Kristi himmelsfärdstimring

Andra och sista veckan i Värmland. Vi börjar så smått bli klara med monteringen, takrote och duk, fönster och foder. Som vanligt har Arne på Träform levererat förstklassiga dörrar och fönster. Huset ska vara omålat och gråna med tiden, och för att slippa måla fönstren så beställde kunden spårfals istället för kittfals, (de munblåsta) glasen sitter alltså i ett spår direkt i bågen. Som det går att se på en av bilderna nedan så är det ganska så breda bräder i dörrarna. En dörr, två bräder.

2015/05/img_0533.jpg 

          

Publicerat i Ladan till Värmland | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Taklagskrans

Nockåsen på plats och kransen uppe! Imorgon lägger vi de sista sparrarna och börjar lägga tak. Förhoppningsvis kommer även fönster och dörrar imorgon så vi hinner montera dem innan helgen. Där slutar också vårt åtagande och Wermlands Byggnadsgille tar över.

2015/05/img_0527.jpg

2015/05/img_0518.jpg

2015/05/img_0519.jpg

2015/05/img_0522.jpg

2015/05/img_0524.jpg

Publicerat i Ladan till Värmland | Märkt , , , , | 2 kommentarer

På plats i Värmland

I måndags packade vi lyftkran, timmerstomme och verktyg och begav oss till nordvästra Värmland där den nyss timrade ladan är tänkt att stå. Tisdag morgon dök så lastbilarna upp och lossning gick enligt plan trots den gropiga grusvägen de sista kilometrarna.

2015/05/img_0491.jpg

2015/05/img_0487.jpg

2015/05/img_0436.jpg

Publicerat i Ladan till Värmland | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Många yxor i luften

Ladan till Värmland börjar så smått bli färdig. Nu är vi i full gång med att lägga taksparrarna på åsarna. När det blivit för trångt i knutarna på ladan har vi påbörjat nästa projekt som är en liten tillbyggnad till ett hus ute på Runmarö i Stockholms skärgård. Den stommen syns också på foton nedan.

Under april och maj har vi även sällskap på timringsplatsen av Jonas (en till Jonas) från Träakademin som gör sitt examensarbete hos oss. Arbetet består i att återuppbygga ett litet brunnshus, ”Drottning Kristinas brunnshus”, som stått på Farsta gård söder om Stockholm. För två år sedan fick vi nämligen se ett väldigt speciellt litet bortglömt, numera rivet, hus i en bok om herrgårdar inom Stockholm stad och föll för det direkt. När vi nu satt och diskuterade projekt ihop med Jonas så fastnade även han för idén att återuppbygga det och har nu i dagarna, efter en del forskningsarbete, påbörjat bygget. Byggnaden ska vara från 1600-talet och har ett för tiden typiskt säteritak. Under den karolinska tiden var både säteritak och stora takytor viktiga attribut så det går knappast att missta sig på under vilken epok brunnshuset blev uppfört.

Lada, tillbyggnad och så brunnshuset.

Lada, tillbyggnad och så brunnshuset.

Brunnshuset under tidigt 1900-tal

Brunnshuset under tidigt 1900-tal

Publicerat i Drottning Kristinas brunnshus, Ladan till Värmland | Märkt , , , , , , , , , | 3 kommentarer

Det har varit mycket att göra på senaste och tyvärr så går det ut över inläggsfrekvensen här på bloggen. Men man ska ju inte klaga på att det finns mycket att göra! På timringsplatsen börjar ladan till Värmland bli färdig och i Enhörna rullar renoveringen av bagarstugan på.

De gamla takpannorna är snart på plats igen och samtliga timmerlagningar på framsidan är färdiga.

De gamla takpannorna är snart på plats igen och samtliga timmerlagningar på framsidan är färdiga.

En takbjälke hade ruttnat av och behövde bytas. Samtliga bjälkar är bågformade så det blev lite extra fix för att få det att stämma. Som det syns på det uppspända snöret så är det en ganska så markant böj. Det är inget vi sett på hus tidigare men även huvudbyggnaden har samma välvda takbjälkar. En spännande tanke att ta upp vid nyproduktion?

En takbjälke hade ruttnat av och behövde bytas. Samtliga bjälkar är bågformade så det blev lite extra fix för att få det att stämma. Som det syns på det uppspända snöret så är det en ganska så markant böj. Det är inget vi sett på hus tidigare men även huvudbyggnaden har samma välvda takbjälkar. En spännande tanke att ta upp vid nyproduktion?

Takbjälken ovan på plats. Som man kan se så var det även en del timmerlagningar.som behövdes göras.

Takbjälken ovan på plats. Som man kan se så var det även en del timmerlagningar.som behövdes göras.

Ett litet våtrum ska klämmas in i huset så en ny dörröppning sågas upp i hallen. Den befintliga flyttas något till höger.

Ett litet våtrum ska klämmas in i huset så en ny dörröppning sågas upp i hallen. Den befintliga flyttas något till höger.

En dymling i genomskärning. Innan de effektivare spiralborrarna kom på mitten av 1800-talet så borrade man så lite som möjligt och alltså från två håll, istället som nu då man borrar rakt igenom överstocken ner i den undre. Även om undantag givetvis förekom. Det är alltså en av flera indikatorer som kan ge ledtrådar till ett hus ålder.

En dymling i genomskärning. Innan de effektivare spiralborrarna kom på mitten av 1800-talet så borrade man så lite som möjligt och alltså från två håll, istället som nu då man borrar rakt igenom överstocken ner i den undre. Även om undantag givetvis förekom. Det är alltså en av flera indikatorer som kan ge ledtrådar till ett hus ålder.

Nästan alla av de gamla brädorna i inner- och yttertak hade ett sånt här hak i ena änden. Nån som  kan ge oss en ledtråd till varför?

Nästan alla av de gamla brädorna i inner- och yttertak hade ett sånt här hak i ena änden. Nån som kan ge oss en ledtråd till varför?

Ladan har fått två av sina tre åsar och väggarna handbilas för fullt. Montering är planerad till nästa månadsskifte.

Ladan har fått två av sina tre åsar och väggarna handbilas för fullt. Montering är planerad till nästa månadsskifte.

På mitten av det stora rummet ska takåsarna stödjas av en saxkonstruktion. Samma sax ska även bära upp bärlinan för bjälklaget. En sinnrik och spännande lösning.

På mitten av det stora rummet ska takåsarna stödjas av en saxkonstruktion. Samma sax ska även bära upp bärlinan för bjälklaget. En sinnrik och spännande lösning.

Publicerat i Bagarstugan, Ladan till Värmland | Märkt , , , , , , , , | 4 kommentarer

Timmerlagningar

Bilder får beskriva dagens arbete ute på Enhörna.

Väggen till höger om dörren har troligtvis varit extra utsatt för fukt någon period i husets historia då den var i ganska dåligt skick med rötskador och insektsangrepp.

Väggen till höger om dörren har troligtvis varit extra utsatt för fukt någon period i husets historia då den var i ganska dåligt skick med rötskador och insektsangrepp.

När knutbrädan togs loss så visade det sig att flera av stockarna var ihåliga.

När knutbrädan togs loss så visade det sig att flera av stockarna var ihåliga.

Att vissa tagit mer skada berodde delvis på att de var av gran. Det är inte så vanligt att de förr blandade fura och gran i samma hus som här. Det ska tydligen ha gjorts moderna tester där det hävdas att granens och furans kärnved står emot röta lika bra men det stämmer inte alls med våra egna iakttagelser. Tyvärr så är oftast skadorna mer djupgående på gamla hus av gran. I detta foto är den översta stocken av gran och det kan ses på dess avsaknad av rödrosa kärna.

Att vissa tagit mer skada berodde delvis på att de var av gran. Det är inte så vanligt att de förr blandade fura och gran i samma hus som här. Det ska tydligen ha gjorts moderna tester där det hävdas att granens och furans kärnved står emot röta lika bra men det stämmer inte alls med våra egna iakttagelser. Tyvärr så är oftast skadorna mer djupgående på gamla hus av gran. I detta foto är den översta stocken av gran och det kan ses på dess avsaknad av rödrosa kärna.

Men det var lätt att se att laxknutarna i detta 1700-talshus dyvlades för extra säkerhet.

Men det var lätt att se att laxknutarna i detta 1700-talshus dyvlades för extra säkerhet.

Rymlingarna som använts är av grankvist och är ganska så kvadratiskt huggna. De är inte genomgående utan går upp i ovanstocken lika mycket som de går ner i stocken under.

Rymlingarna som använts är av grankvist och är ganska så kvadratiskt huggna. De är inte genomgående utan går upp i ovanstocken lika mycket som de går ner i stocken under.

De dåliga stockarna togs bort och hålets fylls i med nya stockar.

De dåliga stockarna togs bort och hålets fylls i med nya stockar.

Att välja timmer med omsorg är viktigt och än går det att få tag i fint virke om man vet var man ska vända sig.

Att välja timmer med omsorg är viktigt och än går det att få tag i fint virke om man vet var man ska vända sig.

 

Publicerat i Bagarstugan | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Brädtak som undertak till tegel

Taket på bagarstugan ute i Enhörna skulle få ett nytt tätskikt så vi plockade ner alla pannor. Dessvärre visade det sig att undertaket av brädor lagt på lock var i betydligt sämre skick än väntat så även det fick bytas. Det var dock intressant att få sig en titt på ett undertak av gammal typ. Just brädtak finns det inte så mycket skrivet om och vissa källor har hänvisat till att alla brädtak lagda som lockpanel en gång varit det yttre tätskiktet och att när sen teglet blev mer allmänt så lade man det helt sonika uppe på det gamla brädtaket. Det finns få ursprungliga brädtak bevarade så det är inte ofta man får tillfälle att kika lite närmare på sådana men här var ett bra studieobjekt. Brädtaket var helt klart lagt som undertak till teglet då det inte hade tecken på att slitits av väder och sol annat än de läckage som varit i takteglet under åren. Endast underbrädorna hade vattrännor och var troligtvis inte gjorde med en hyvel, utan snarare med nån slags holkjärn då spåren var alldeles för krokiga för en hyvel.

Annars har vi varit sysselsatta med en hel del timmerlagningar på samma hus. En inskription tyder på att huset stått i minst 218 år så det var nog på tiden med lite underhåll.

Det gamla brädtaket var redan lappat och lagat. Eftersom det ska byggas in med isolering från undersidan nu så byter vi nästan alla brädor.

Det gamla brädtaket var redan lappat och lagat. Eftersom det ska byggas in med isolering från undersidan nu så byter vi nästan alla brädor.

I skarvarna har överlappet gjorts så långt och flackt att ev vatten inte ska kunna rinna in bakvägen. Här ser man även vattrännorna.

I skarvarna har överlappet gjorts så långt och flackt att ev vatten inte ska kunna rinna in bakvägen. Här ser man även vattrännorna.

Nocken har tätats med näver.

Nocken har tätats med näver.

Ett annat brädtak (på en herrgård utanför Stockholm) som numera är täckt med plåt. Dock kan man se att det ligger näver mellan brädlagren. Att man lagt näver som tätning i ett "ordinärt" brädtak har jag inte sett skrivet någonstans.

Ett annat brädtak (på en herrgård utanför Stockholm) som numera är täckt med plåt. Dock kan man se att det ligger näver mellan brädlagren. Att man lagt näver som tätning i ett ”ordinärt” brädtak har jag inte sett skrivet någonstans.

Väggen bredvid fönstret hade börjat säcka ihop så vi spände ihop det med en följare...

Väggen bredvid fönstret hade börjat säcka ihop så vi spände ihop det med en följare…

...och satte i en riktig gåt (istället för den påspikade brädlappen) för att hålla väggen rak när följaren sen togs bort.

…och satte i en riktig gåt (istället för den påspikade brädlappen) för att hålla väggen rak när följaren sen togs bort.

Den ruttna timmerstocken under fönstret byttes ut.

Den ruttna timmerstocken under fönstret byttes ut.

Fönsteröppningen återställd.

Fönsteröppningen återställd.

Även på timringsplatsen händer det en del:

Bjälklaget i det stora rummet måste styvas upp med en kraftig bärlina som sedan hängs upp i en timmerbock som även bär upp åsarna.

Bjälklaget i det stora rummet måste styvas upp med en kraftig bärlina som sedan hängs upp i en timmerbock som även bär upp åsarna.

Äntligen väggbandshöjd!

Äntligen väggbandshöjd!

Publicerat i Bagarstugan, Ladan till Värmland | Märkt , , , , , | 4 kommentarer

Timmerhuset i ett livscykelperspektiv och en bagarstuga

Nu har vi satt igång ett till projekt parallellt med timringen till Värmland. En bagarstuga i Sörmland (med årtalet 1798 inskuret) ska göras iordning till gästhus. Bakugnen renoveras också så huset kan även i fortsättningen kallas bagarstuga. Egentligen är det bara en stomme vi har att utgå ifrån då de gamla golven är borta och all väggbeklädnad är nedtagen. Men det finns iaf två gamla rokokodörrar och en ännu äldre barockdörr som kommer skänka karaktär till byggnaden. Annars så blir det nya fönster, omläggning av tak, ny gammal ytterdörr och lerklining invändigt.

Bagarstugan som den såg ut innan vi började.

Bagarstugan som den såg ut innan vi började.

I övrigt kan vi rekommendera en läsning av följande examensarbete som togs fram vid Högskolan på Gotland. Det behandlar timmerhusets koldioxidavtryck jämfört med ett konventionellt hus med regelstomme och mineralull. Och när det kommer till de nya energikraven är det ju just koldioxidavtrycket man strävar efter att hålla nere så mycket som möjligt.

Det traditionella timmerhuset i ett livscykelperspektiv

Publicerat i Bagarstugan | Märkt , , , , | Lämna en kommentar