Uppmaning till timmermän!

Återuppliva en gammal tradition och höj statusen för yrket! Ta gesällbrev! Provbestämmelser finns här:

Timringsyrket

Publicerat i Övrigt | Märkt , | Lämna en kommentar

Nytt timringprojekt

Nytt år och ny timmerstomme. Kunden har ett enkelt skogshemman i Värmland och är i behov av en maskinhall och ett våtutrymme. Eftersom det är viktigt att den nya byggnaden smälter in i den befintliga gårdmiljön från 1800-talet så byggs detta hus i form av en timrad lada. Maskinhallen är ett stort rum med måtten 7x10m så det ställer vissa krav på både följare för att staga upp ytterväggar och en saxkonstruktion för att bära upp bjälklaget och stödja de tre takåsarna. För att hinna leverera huset innan tjällossningen gör vägarna ofarbara i västra Värmland så har vi tagit in lite extra hjälp i form av Sara som var med på Siggestatimringen och Samir som är vår gamla ”mäster” från lärlingstiden. Detta är ett stort och mycket roligt projekt som ni kommer kunna följa här på bloggen framöver.

Den preliminära grunden är lagd i vår nya grusplan. En pallning för varje knut.

Den preliminära grunden är lagd i vår nya grusplan. En pallning för varje knut.

Framsidan av ladan. Till vänster blir det maskinhall med två stora portar, och till höger tvätt-/våtrum.

Framsidan av ladan. Till vänster blir det maskinhall med två stora portar, och till höger tvätt-/våtrum.

Publicerat i Ladan till Värmland | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Golvläggning

Nu var det så dags för golvläggning i Hildas stuga. Ett kilsågat 32mm tjockt golv som handhyvlas och spikas synligt med smidd spik. Trossbotten lerklinas mot drag och för att bättre hantera den extra fuktpåkänning som kan uppstå i en uteluftsventilerad grund. Sista plankan lämnas lös så isolering kan sprutas in i trossbotten efteråt.

hildasgolv01 hildasgolv02 hildasgolv03 hildasgolv04 hildasgolv05

Publicerat i Hildas stuga | Märkt , , , , , , | 2 kommentarer

Ny timringsplats

Vår gamla timringsplats har tjänat oss väl men var kanske ändå inte optimal. Efter att ha letat en tid i närområdet så fann vi en fin plan yta på toppen av en sedan fyrtio år nedlagd industritipp med hårda markförhållanden och utsikt över stora delar av Nacka. Men platsen krävde en hel del förädling… Träd skulle bort och grus skulle till. 600 ton grus senare så har vi äntligen en stor fin plats som rymmer bägge våra kranar, vilket ger oss möjlighet att jobba på två projekt samtidigt. Mycket slit, mycket nöje.

Uppväxt industritipp med mängder av betong och armeringsjärn.

Uppväxt industritipp med mängder av betong och armeringsjärn.

Stora träd och stora stubbar var de största hindren.

Stora träd och stora stubbar var de största hindren.

Trots att är en riktigt regnig höst så finns det inte den minsta tillstymmelse till djupa spår efter lastmaskinen.

Trots att är en riktigt regnig höst så finns det inte den minsta tillstymmelse till djupa spår efter lastmaskinen.

Men vi valde ändå att lägga markduk och grusa av hela planen.

Men vi valde ändå att lägga markduk och grusa av hela planen.

Den gamla blöta platsen.

Den gamla lilla platsen.

1200kvm timringsplats.

1200kvm ny timringsplats med parkering.

Publicerat i Övrigt | Märkt , | Lämna en kommentar

Vackra hus

Idag var det slutbesiktning på väderkvarnen under inseende av länsmuseet. Alla parter var mycket nöjda så härmed är väderkvarnsjobbet helt avslutat!

Nymålad och fin!

Nymålad och fin!

Vi har också hunnit med ett studiebesök på en fantastisk flygelbyggnad inne på militärt område. Huset är från ”drottning Kristinas tid” (mitten av 1600-talet) och är till både plan och mått nästan helt identiskt med vårt hus ”Björsäter”. Husets tvillingflygel brann ner 1954 och huvudbyggnaden under början av 1800-talet, så nu står det där alldeles för sig självt. Senast huset användes som bostad var under 50-talet och har sedan dess stått undangömt i utkanten av ett skjutfält nordväst om Stockholm. Eftersom byggnaden står inne på ett område kallat ”Skyddsobjekt” så äger tyvärr inte allmänheten tillträde till huset. Det kan iofs också gjort att huset fått stå kvar i relativ orört skick med bl.a ytterdörr och fönsterfoder och från mitten av 1700-talet. Tänk vilken kvalité på virke och hantverk när en så pass utsatt del som ett fönsterfoder håller i över 250 år! Tyvärr har de moderna färgerna till viss del även hittat hit. Invändigt hänger färgen i stora sjok sen renoveringar från mitten av 1900-talet och även fönsterfoder och -luckor har målats om under senare tid med ”fel” färgtyp. När nu färgen börjar spricka så letar sig regnvatten in och stannar kvar där bakom det alldeles för täta färgskiktet… Vi får hålla ett öga på det där och försöka sälja in våra tjänster i framtiden.

Vi var även uppe på vinden och tittade på takstolarna. Rent estetiskt finns det inte så mycket att se på en kallvind men för en hantverksintresserad, desto mer. Särskilt om man kan tyda de olika verktygsspåren. Fram träder en bild av hur hantverksgången och de olika momenten måste utförts här på plats för nästan 400 år sen. Bl.a såg vi att de sex takstolarna var numrerade 1-5, med en som alltså var omärkt. Detta pekar på att de, liksom vi, använde den första takstolen som mall liggande på marken och tillverkade de övriga en och en ovanpå. Fram- och baksida är även viktigt att märka upp då de sällan blir helt exakta, och just den markeringen var extra rolig att se. De använde precis som vi ett ”X” för att markera sidan som ska vara vänd mot husets baksida. Den kopplingen till 1600-talstimmermannen gav nästan rysningar i ryggraden när vi stod där uppe på den mörka vinden och letade markeringar i släpljuset från våra ficklampor! Dessutom kunde vi se att takstol nr 4 av någon anledning spegelvänts så ”x”:et hamnat mot framsidan. Av förståeliga skäl så var det nog inte gjort i en handvändning (som idag med lyftkran) att snurra runt den, utan även takstol nr 5 sattes med x:et framåt för att matcha föregående. Kan man läsa ett gammalt hus så har det mycket att berätta!

karolinerflygel

Ett blygsamt, men vackert, säteritak.

Tillbyggnad från sent 1800-tal.

Tillbyggnad från sent 1800-tal.

Fönsterlucka, foder och fösterbåge från 1700-talet.

Fönsterlucka, foder och fösterbåge från 1700-talet.

X5. Alltså takstol nr 5 och sidan som ska vara vänd mot baksidan.

X5. Alltså takstol nr 5 och sidan som ska vara vänd mot baksidan.

Invändigt fönsterfoder i livfull rokoko.

Invändigt fönsterfoder i livfull rokoko.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Första gesällbreven inom timringsyrket i modern tid

Gesällbrev har länge varit ett ”kvitto” på yrkesskicklighet inom hantverksyrken så som möbelssnickare, tapetserare, målare, urmakare, skräddare etc. Inom timring har det dock försvunnit sedan många år. Exakt hur länge sedan någon tog ett gesällbrev inom timringsyrket är svårt att säga utan omfattande grävarbete i diverse arkiv. Sedan 1991 administrerar Hantverksrådet nationellt samtliga gesällbrev och under deras tid har ingen avlagt gesällprov i vårt yrke. Innan dess utfärdades gesällbreven lokalt inom respektive yrkes branschorganisation och eftersom någon branschorganisation för timmermän inte funnits sen skråtiden (fram till 1846) och ett antal år därefter kan man med ganska stor säkerhet fastslå att något sådant gesällbrev inte utfärdats på väldigt lång tid. Vad gäller timmermansskrået i Stockholm (Timmermansämbetet 1454-1702, Byggmästareämbetet 1702-1846) finns det väldigt utförligt dokumentering samlad i ett antal böcker utgivna av Byggmästarämbetet i Stockholm (inte samma som det ovan nämnda). Gesällskapet instiftades 1699, och år 1774 instiftades ett prov för att garantera gesällernas yrkesskicklighet. Eftersom det var timmermännen som byggde hela husen på den tiden kunde provet innefatta en svängd trapp, en väl utförd takkupa eller ett taklag ”inklusive skiftning”(?).

2006 tog Svenska Timmerhusföreningen fram nya provbestämmelser för gesällprov som sedan dess legat och samlat damm hos Hantverksrådet. Dessa hade jag ingen aning om då jag för ett år sedan ringde Hantverksrådet för att höra om man på något sätt kunde återinföra gesällprov för timmermän. Det behövdes med andra ord inte och lägligt nog skulle vi precis påbörja bygget av ”Hildas stuga” i samma veva, så varför inte göra det till vårt gesällprov, tänkte vi?

Den 5 november var vi så på plats i Stockholms stadshus för att som första timmermän i modern tid få mottaga våra gesällbrev under pompa och ståt! Nu är förhoppningen att många fler ska följa vårt exempel och föra timringsyrket ytterligare in i hantverksgemenskapen tillsammans med alla de andra gesäll- och mästarbrevsyrkena som redan åtnjuter denna status- och kvalitétsstämpel. Vi har goda förhoppningar om att så kommer ske!

gesällbrev

De två Gesällerna.

Utdelningen skedde i Blå hallen i Stockholms stadshus.

Utdelningen skedde i Blå hallen i Stockholms stadshus.

Publicerat i Övrigt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

På plats vid väderkvarnen

I veckan fick vi allt färdigt så arbetet fortsätter ute vid väderkvarnen.

Råmaterialet till vridhästen lyfts fram. Alltså en 160 år gammal och rakvuxen gran.

Råmaterialet till vridhästen lyfts fram. Alltså en 160 år gammal och rakvuxen gran.

Vridhästen är stocken som man använder för att vrida runt kvarnen vartefter vinden vänder.

Vridhästen är stocken som man använder för att vrida runt kvarnen vartefter vinden vänder.

Ställningen är på plats.

Ställningen är på plats.

Brädtaket tjärstryks. En vanlig missuppfattning om tjära är att den ska impregnera träet, när den egentligen ska ligga som ett skyddande lager på ytan. Det finns exempel på att tjärstrykta tak har båda sand och träkol inblandat för att kunna bygga upp ett tjockt och skyddande tjärlager.

Brädtaket tjärstryks. En vanlig missuppfattning om tjära är att den ska impregnera träet, när den egentligen ska ligga som ett skyddande lager på ytan. Det finns exempel på att tjärstrykta tak har båda sand och träkol inblandat för att kunna bygga upp ett tjockt och skyddande tjärlager.

Tjäran värms upp för att vara lätt att stryka på. I hösttemperaturer som vi har nu är tjäran seg som kola.

Tjäran värms upp för att vara lätt att stryka på. I hösttemperaturer som vi har nu är tjäran seg som kola.

Det gamla brädtaket plockas bort vartefter det nya läggs. Det gamla taket har legat i 18 år och hade tjänat ut sin roll. För att vara ett tak av så pass dålig kvalité har det hållit förhållandevis länge. Det är viktigt att virket inte är frodvuxet, att det ligger med kärnsidan utåt, har stor andel kärnved, har så stor andel stående årsringar som möjligt, att inga dåliga kvistar finns i brädorna m.m... Det är inte bara att ta lite brädor och spika ihop om man tänker att det ska hålla regnet ute.

Det gamla brädtaket plockas bort vartefter det nya läggs. Det gamla taket har legat i 18 år och hade tjänat ut sin roll. För att vara ett tak av så pass dålig kvalité har det hållit förhållandevis länge. Det är viktigt att virket inte är frodvuxet, att det ligger med kärnsidan utåt, har stor andel kärnved, har så stor andel stående årsringar som möjligt, att inga dåliga kvistar finns i brädorna m.m… Det är inte bara att ta lite brädor och spika ihop om man tänker att det ska hålla regnet ute.

Vingaxeln och kugghjulet som förmedlar kraften från vingarna ner till kvarnstenen.

Vingaxeln och kugghjulet som förmedlar kraften från vingarna ner till kvarnstenen.

Vingaxeln har ruttnat bort men man ser fortfarande stenen som axeln roterade i och järnbeslagen som skulle motverka slitage. För att det skulle glida bra smordes det med sniglar.

Vingaxeln har ruttnat bort men man ser fortfarande stenen som axeln roterade i och järnbeslagen som skulle motverka slitage. För att det skulle glida bra smordes det med sniglar.

Publicerat i Väderkvarn | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar