Brädtak som undertak till tegel

Taket på bagarstugan ute i Enhörna skulle få ett nytt tätskikt så vi plockade ner alla pannor. Dessvärre visade det sig att undertaket av brädor lagt på lock var i betydligt sämre skick än väntat så även det fick bytas. Det var dock intressant att få sig en titt på ett undertak av gammal typ. Just brädtak finns det inte så mycket skrivet om och vissa källor har hänvisat till att alla brädtak lagda som lockpanel en gång varit det yttre tätskiktet och att när sen teglet blev mer allmänt så lade man det helt sonika uppe på det gamla brädtaket. Det finns få ursprungliga brädtak bevarade så det är inte ofta man får tillfälle att kika lite närmare på sådana men här var ett bra studieobjekt. Brädtaket var helt klart lagt som undertak till teglet då det inte hade tecken på att slitits av väder och sol annat än de läckage som varit i takteglet under åren. Endast underbrädorna hade vattrännor och var troligtvis inte gjorde med en hyvel, utan snarare med nån slags holkjärn då spåren var alldeles för krokiga för en hyvel.

Annars har vi varit sysselsatta med en hel del timmerlagningar på samma hus. En inskription tyder på att huset stått i minst 218 år så det var nog på tiden med lite underhåll.

Det gamla brädtaket var redan lappat och lagat. Eftersom det ska byggas in med isolering från undersidan nu så byter vi nästan alla brädor.

Det gamla brädtaket var redan lappat och lagat. Eftersom det ska byggas in med isolering från undersidan nu så byter vi nästan alla brädor.

I skarvarna har överlappet gjorts så långt och flackt att ev vatten inte ska kunna rinna in bakvägen. Här ser man även vattrännorna.

I skarvarna har överlappet gjorts så långt och flackt att ev vatten inte ska kunna rinna in bakvägen. Här ser man även vattrännorna.

Nocken har tätats med näver.

Nocken har tätats med näver.

Ett annat brädtak (på en herrgård utanför Stockholm) som numera är täckt med plåt. Dock kan man se att det ligger näver mellan brädlagren. Att man lagt näver som tätning i ett "ordinärt" brädtak har jag inte sett skrivet någonstans.

Ett annat brädtak (på en herrgård utanför Stockholm) som numera är täckt med plåt. Dock kan man se att det ligger näver mellan brädlagren. Att man lagt näver som tätning i ett ”ordinärt” brädtak har jag inte sett skrivet någonstans.

Väggen bredvid fönstret hade börjat säcka ihop så vi spände ihop det med en följare...

Väggen bredvid fönstret hade börjat säcka ihop så vi spände ihop det med en följare…

...och satte i en riktig gåt (istället för den påspikade brädlappen) för att hålla väggen rak när följaren sen togs bort.

…och satte i en riktig gåt (istället för den påspikade brädlappen) för att hålla väggen rak när följaren sen togs bort.

Den ruttna timmerstocken under fönstret byttes ut.

Den ruttna timmerstocken under fönstret byttes ut.

Fönsteröppningen återställd.

Fönsteröppningen återställd.

Även på timringsplatsen händer det en del:

Bjälklaget i det stora rummet måste styvas upp med en kraftig bärlina som sedan hängs upp i en timmerbock som även bär upp åsarna.

Bjälklaget i det stora rummet måste styvas upp med en kraftig bärlina som sedan hängs upp i en timmerbock som även bär upp åsarna.

Äntligen väggbandshöjd!

Äntligen väggbandshöjd!

Publicerat i Bagarstugan, Ladan till Värmland | Märkt , , , , , | 4 kommentarer

Timmerhuset i ett livscykelperspektiv och en bagarstuga

Nu har vi satt igång ett till projekt parallellt med timringen till Värmland. En bagarstuga i Sörmland (med årtalet 1798 inskuret) ska göras iordning till gästhus. Bakugnen renoveras också så huset kan även i fortsättningen kallas bagarstuga. Egentligen är det bara en stomme vi har att utgå ifrån då de gamla golven är borta och all väggbeklädnad är nedtagen. Men det finns iaf två gamla rokokodörrar och en ännu äldre barockdörr som kommer skänka karaktär till byggnaden. Annars så blir det nya fönster, omläggning av tak, ny gammal ytterdörr och lerklining invändigt.

Bagarstugan som den såg ut innan vi började.

Bagarstugan som den såg ut innan vi började.

I övrigt kan vi rekommendera en läsning av följande examensarbete som togs fram vid Högskolan på Gotland. Det behandlar timmerhusets koldioxidavtryck jämfört med ett konventionellt hus med regelstomme och mineralull. Och när det kommer till de nya energikraven är det ju just koldioxidavtrycket man strävar efter att hålla nere så mycket som möjligt.

Det traditionella timmerhuset i ett livscykelperspektiv

Publicerat i Bagarstugan | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Bjälklagsdags

Timringen av ladan till torpstället i Värmland går vidare. Idag var det äntligen dags för mellanbjälklaget i tvättrummet. Ovanför bjälklaget blir det ett kontor.

östmark03

En himmel så rödrosa (passar bättre än lila) som kärnfura.

En himmel så rödrosa (passar bättre än lila) som kärnfura.

Bjälklag av 6x6" som förstår ska bilas i samband med att hela stommen handbilas innan nedmontering. De två bjälkarna som skjuter ut i stora rummet blir upplag för trappen upp till kontoret.

Bjälklag av 6×6″ som förstår ska bilas i samband med att hela stommen handbilas innan nedmontering. De två bjälkarna som skjuter ut i stora rummet blir upplag för trappen upp till kontoret.

Bjälkarna laxas in i stommen för att hjälpa till att styva upp hela konstruktionen.

Bjälkarna laxas in i stommen för att hjälpa till att styva upp hela konstruktionen.

Publicerat i Ladan till Värmland, nytillverkning | Märkt , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Norsk film om timring

Den sk Sagastuen byggdes 1994 upp på Oslos friluftmuseum. Huset är en kopia på ett timmerhus från 1700-talet och är gjort helt enligt traditionen vad gäller material och verktyg. Allt dokumenterades väl och resulterade i följande film:

Sagastuen

Publicerat i Övrigt | Märkt , | Lämna en kommentar

Smideskväll

Mats på Kultursmide bjöd på ett smakprov i smide häromkvällen. Vi fick prova på att forma järn till hängare, hasp och ljusstake i en liten smedja på Skeppsholmen i Stockholm. Väldigt fascinerande och kul! Gå en smideskurs om ni har tillfällighet. Eller beställ det ni behöver av Mats.

Kultursmide

Jonas, Mats och Anders i smedjan.

Jonas, Mats och Anders i smedjan.

Jonas smider en hasp till vårt nybyggda dass.

Jonas smider en hasp till vårt nybyggda dass.

Haspen.

Haspen.

Anders bockhornskrokar.

Anders bockhornskrokar.

Bearbetat råämne på väg att bli en...

Bearbetat råämne på väg att bli en…

...ljusstake.

…ljusstake.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Uppmaning till timmermän!

Återuppliva en gammal tradition och höj statusen för yrket! Ta gesällbrev! Provbestämmelser finns här:

Timringsyrket

Publicerat i Övrigt | Märkt , | Lämna en kommentar

Nytt timringprojekt

Nytt år och ny timmerstomme. Kunden har ett enkelt skogshemman i Värmland och är i behov av en maskinhall och ett våtutrymme. Eftersom det är viktigt att den nya byggnaden smälter in i den befintliga gårdmiljön från 1800-talet så byggs detta hus i form av en timrad lada. Maskinhallen är ett stort rum med måtten 7x10m så det ställer vissa krav på både följare för att staga upp ytterväggar och en saxkonstruktion för att bära upp bjälklaget och stödja de tre takåsarna. För att hinna leverera huset innan tjällossningen gör vägarna ofarbara i västra Värmland så har vi tagit in lite extra hjälp i form av Sara som var med på Siggestatimringen och Samir som är vår gamla ”mäster” från lärlingstiden. Detta är ett stort och mycket roligt projekt som ni kommer kunna följa här på bloggen framöver.

Den preliminära grunden är lagd i vår nya grusplan. En pallning för varje knut.

Den preliminära grunden är lagd i vår nya grusplan. En pallning för varje knut.

Framsidan av ladan. Till vänster blir det maskinhall med två stora portar, och till höger tvätt-/våtrum.

Framsidan av ladan. Till vänster blir det maskinhall med två stora portar, och till höger tvätt-/våtrum.

Publicerat i Ladan till Värmland | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar